Orkidéprojekt i Åskdrakens land 2006–2013, kapitel 1

En kort delrapport om 2013 års aktiviteter av Stig Dalström

“Det man inte har i huvudet får man ha i benen” lär någon vis människa ha sagt, och det stämmer nog bra, men det motsatta är precis lika sant. “Det man inte har i benen (eller plånboken) får man ha i huvudet”, som att resa till tropiska länder via en sliten skolatlas. Det var så jag första gången upptäckte ett pyttelitet land högt uppe i Himalayas bergstrakter.

Landet hette Bhutan och var så litet att själva namnet var placerat i Indien, som gränsar på väst-, syd- och östsidan, medan Tibet (Kina) gränsar mot norr. Ingen i min bekantskapskrets visste det ringaste om landet i fråga, och det väckte min redan tidigare avsevärda nyfikenhet och jag minns att jag drömde om att kunna åka dit någon gång.

Sedan växte jag upp och en massa annat ovidkommande ramlade in i min tillvaro, och det lilla kungariket Bhutan hamnade på “vinden” bland andra ideer, projekt och åtaganden. Drömmen att få vandra i Himalaya fanns dock kvar någonstans i bakhuvudet och förverkligades helt överraskande ett antal decennier senare.

Jag jobbade vid det tillfället som Curator vid Orchid Identification Center för Marie Selby Botanical Gardens i Sarasota, Florida, en av de få institutioner i världen som specialicerat sig på orkidéforskning. Via en medlem av organisationen dök det en dag upp en inbjudan från det purfärska “National Biodiversity Centre” (NBC) i Bhutan, att hjälpa till att skapa meningsfulla orkidéprogram där.

Programmen skulle innehålla forskning och naturvård (“conservation”) men odling och förökning var också viktigt enligt skaparen av NBC, Dr. Ugyen Tshewang. Jag hoppade omedelbart på projektet och började propagera om de fantastiska möjligheterna för alla som ville höra på (eller inte kunde undvika att lyssna), för att trimma ihop ekonomiska resemedel.

Sedan vidtog en synnerligen komplicerad fars som är en historia för sig (jag kanske återkommer med den!) men som tyvärr resulterade i att både Selby Gardens och sekreteraren på jordbruksministeriet i Bhutan drog sig ur det då redan påbörjade samarbetet. Vi som hade engagerat oss i det här både på Selby Gardens och NBC ville dock fortsätta projektet och tack vare det så kan vi nu se de första gryende framgångarna.

Detta hände för 6 år sedan och mycket vatten har runnit under broarna sedan dess.

Thomas Höijer, som arbetat för Bergianska Trädgården i 24 år och bland annat ledde skapandet av det gigantiska Edvard Anderson växthusprojektet, har tillsammans med mig och ledningen för National Biodiversity Centre (NBC) organiserat arbetet med att renovera den Kungliga botaniska trädgården i Serbithang, Thimphu, Bhutan. Vi gör det som volontärer och spenderar minst sex veckor i Bhutan varje år sedan projektets begynnelse 2006. Tack vare synnerligen entusiastiska medarbetare från NBC har vi lyckats skapa ett litet under av framgångar byggt på mycket begränsade tillgångar, och detta har i sin tur skapat ett mycket gott rykte för verksamhetens aktiviteter.

Arbetet inleddes med fokus på orkidéforskning, odling, förökning och bevarande, men har växt till att omfatta en renovering av hela den botaniska trädgården, som utgör en tredjedel av NBCs administration. De andra två avdelningarna inom NBC består av en genbank och av nationalherbariet.

På sätt och vis omfattar vårt projekt hela verksamheten inom NBC eftersom vi producerar herbariematerial av de orkidéer som vi samlar in under olika fältexpeditioner, samt bygger upp en bank av levande orkidéarter som etableras i det ständigt förbättrade orkidéhuset. Denna bank av levande arter kommer efterhand att kunna nyttjas för artificiell produktion av plantor, dels i bevarandesyften men också till utförsäljning av begärliga plantor.

Orkidéodling som hobby har precis slagit rot i Bhutan, och omvärldens intresse för Bhutanesiska arter är mycket stort. De artificiellt förökade plantorna kan förses med CITES exporttillstånd och lagligen skickas till odlare runt om i världen. Det var just detta med att bygga upp ett laboratorium för artificiell plantförökning som var 2013 års huvudtema.

Efter att ha funderat lite hit och dit angående var vi skulle placera laboratoriet fastnade vi för en redan existerande liten byggnad inom trädgårdens område som har utnyttjats som förråd och kontor. Tack vare donationer från generösa själar i Sarasota samt från Sarasotas orkidésällskap så kunde vi snart inleda arbetet med att restaurera och modifiera inredningen för att kunna bygga upp ett effektivt laboratorium.

Det som saknas i dags dato är ett förökningsskåp som skapar de sterila förhållandena som det här lite omständiga arbetet kräver. Dessutom kommer träning av personal till. Det sistnämda verkar ha lösts mycket effektivt tack vare hjälp från Anders Lindström vid Nong Nooch Tropical Garden nära Pattaya i Thailand.

Via Anders kunde vi kontakta Dr. Piyakaset Suksathan vid Queen Sirikit Botanic Garden i Chiang Mai, Thailand, som mycket välvilligt bjöd in tre NBC arbetare att deltaga i en kurs för just fröförökning av orkidéer tillsammans med deltagare från flera andra länder. Detta är planerat att ske senare i höst.

En de allra första arterna som vi vill föröka är den fascinerande venussko-orkidén Paphiopedilum fairrieanum. Tack vare information från Dr. Dhan Baradhur Gurung vid College of Natural Resources, Royal University of Bhutan, så kunde vi besöka en hemlig växtlokal som tyvärr ligger lite illa till på grund av en kraftledningsgata som måste fram just där.

Vi samlade därför in ett mindre antal plantor som växte speciellt illa till nära stigen och som förhoppningsvis ska bli en bra grund för just den här artens fortlevnad både i naturen och i odling.

Foton

A: Det framtida förökningslaboratoriet har identifierats.
B: En viss städning måste nog till först.
C: Laboratoriet växer fram tack vare ekonomisk hjälp av generösa individer och organisationer, men mycket mer behövs.
D: Plantor av den lokalt hotade Paphiopedilum fairrieanum beundras av expeditionens medlemmar: Thomas Höijer, Nima Gyeltshen (skymd) samt Drupchu.
E: Paphiopedilum plantor som ligger illa till alldeles intill stigen.
F: Det typiska växtsättet för många Paphiopedilum arter, på kalkstensklippor.
G: Den fascinerande blomman av Paphiopedilum fairrieanum.
H: Diverse data samlas in för att underlätta skötseln av Paphiopedilum fairrieanum, i avsikt att säkerställa just den här geografiska formens fortlevnad.