Tegnérgatan 3   111 40 Stockholm  Öppet tider: mån-fre 10-18 lördag 10-15 söndag vilodag Telefon:  08-791 40 47 Fax: 08-791 40 07 e-mail: order@orchidehuset.se www.orchidehuset.se                             FastCounter by bCentral               NYHETSBREV     SEPTEMBER 2005   HEJ! Nu är vi i full gång igen efter semestern och orkidéhösten börjar ta form. Vi kommer inom ett par veckor ha mycket intressanta klubbmöten där Anders Lindström, som presenteras längre ner håller föredrag och visar bilder om Thailand respektive Indonesien. Vi kommer åter att ta hem små orkidéplantor för dom med lite tålamod. Det kan ta ett par år till blomning för en del av dom men priserna är mycket attraktiva. Vårt 10-års jubileum fortsätter med fina erbjudanden, håll ögonen på hemsidan! Stig Dalström, en känd och aktad man i orkidévärlden kommer återkommande att skriva artiklar/krönikor i vårt Nyhetsbrev med början nu. För dom som inte känner till Stig kommer en närmare presentation i nästa Nyhetsbrev. Mycket nöje med Stigs berättelse redan idag! KLUBBMÖTEN Nu är det dags för höstens STORA händelse hos oss. Växtupptäckaren Anders Lindström från Thailand kommer att berätta och visa bilder från sina resor runt om i världen. Anders är född och uppväxt i Täby. Redan som ung var han intresserad av tropikerna med deras djur och växter. Som tonåring fick han en inofficiell position på Naturhistoriska Riksmuséet där han studerade Sydamerikanska gnagare, både fossil och nu levande arter. Detta medan han fortfarande gick på gymnasium. Men efterhand så tog intresset för växter överhanden. När hans mor gifte sig med dåvarande ansvarig för Bergianskas Tropiska växthus, Manne Lindström drev det honom ännu mera att studera växter. Efter militärtjänst fick han ett treårskontrakt att jobba i Thailand med tropiska växter. Efter tre år hade han redan fått tillräckliga kontakter och skapat sig ett namn. År 1994 fick han erbjudande om att skapa en botanisk växtsamling på Nong Nooch Tropical Botanical Garden i Thailand. Mer än 10 år senare är han ansvarig för parkens Växtsamlingar. Anders har upptäckt och beskrivit flera nya arter av växter. Han har 2 arter uppkallade efter sig, en från Vietnam och en från Thailand. Vetenskapliga artiklar har publicerats både i tidningar och böcker runt om i världen från Anders penna. Anders har besökt och samlat växter i över 50 länder och på alla kontinenter. Då behövs också kunskaper i språk, dvs Anders pratar 5 olika språk. Efter över 15 år som utlands svensk har han inga planer på att flytta tillbaka till Sverige igen. Klubbmöte tisdag den 13/9 kl.18.00 då berättar Anders Lindström om växter och djur från Thailand, där han har levt i 15 år. Thailand är så mycket mer än vad vi oftast ser som turister. Passa också på och se vad som kan vänta när Anders Lindström onsdag 14/9 Kl 18.00 berättar om Indonesien. Detta blir en annorlunda och intressant kavalkad av växter och djur från ett land som nog många av er ännu inte besökt. Priset per kväll är 200:-/pers. Dryck med smaskigt tilltugg ingår. Anmäl er snarast, det är begränsat med plats och först till kvarn som gäller.....Anmälan sker per mail: order@orchidehuset.se eller tele. 08-791 40 47. VÄLKOMNA TILL EN MYCKET SPÄNNANDE KVÄLL! Peter, Anders, Marie och Mammaorkidé. STIG DALSTRÖM BERÄTTAR… I en gåtfull glänta Vi lämnade den tråkiga staden Guaranda, som ligger högt uppe i de ecuadorianska bergen, tidigt i gryningen som vanligt. Carl Luer är nämligen en “morgonmänniska” med allt vad det innebär i form av diverse besvär för alla andra som inte lider av samma symptom. Ingen vågar heller avslöja några dekadenta tendenser i form av “sovmorgon” så länge som han är med i orkidéjakten. Jag har egentligen aldrig riktigt fått klart för mig om han verkligen är en äkta morgonmänniska. Eller om han bara insisterar att kliva upp klockan fem varje morgon I vetskapen av att ingen annan I sällskapet är det. (Tidiga morgnar lockar alltid fram grumliga sidor I min annars tämligen soliga disposition). Att dystert betrakta de avverkade och dammiga bergsluttningarna på båda sidorna av den potthålsfyllda vägen gjorde inte stämningen mycket bättre. Thomas Höijer ansvarade för körningen medan jag höll utkik efter hundar, berusade vagabonder och diverse oannonserade faror. I baksätet intill Carl Luer satt Job Kuijt, en mistelexpert från Kanada som vi hittade halvt begraven under en jättehög med herbariespecimen på universitetet i Quito. Fyra plånböcker som delar hyrbilsnotan är bättre än tre, tyckte vi. Vad vi inte visste var att tropiska mistlar tar en rent förbaskad plats. De ger heller inte upp andan frivilligt utan kamp, vilket ofta innebär en hel del blemmor för samtliga inblandade innan plantorna slutligen hamnar i herbariepressen. Efter att ha lämnat huvudvägen så sparkade Thomas in fyrhjulsdriften och vi började klättra uppför en smal och usel kostig där små dungar av ursprunglig vegetation så småningom började urskiljas i morgondimman. Luften kändes betydligt fuktigare och mer hälsosam här och stämningen i bilen steg i takt med gryningsljuset. Molnen hängde i trädtopparna som utslängda disktrasor. Det började se ut som Masdevallia territorium och vi beslöt att undersöka en trädbevuxen ås som mirakulöst överlevt motorsågarnas angrepp. Så snart Thomas funnit en lämplig parkeringsplats försvann alla fyra åt olika håll i den svårgenomträngliga undervegetationen. Det stod inte på förrän jag hittade några Masdevallia plantor i blom, och efter en snabb konsultation med Carl visade det sig vara M. porphyrea, med 3-4 köttröda blommor på varje stängel. Letandet fortsatte, nu med påfyllt adrenalinförråd. Så småningom hamnade jag framför ett särdeles besvärligt parti med snåriga bambuhärvor och annat krafs, och den enda framkomliga vägen verkade vara att krypa under hela röran. Allt medan svett och klet obönhörligt förvandlade mitt ansikte till en mask av vilt stirrande beslutsamhet, lyckades jag ta mig igenom trasslet undan för undan och hamnade plötsligt i en minimal glänta där jag kunde sätta mig upp och vila en stund. Jag torkade nödtorftigt av det värsta från glasögonen och försökte samtidigt blinka ut svetten ur ögonen för att få en överblick av läget. Då såg jag alldeles framför mig en underbar syn. En kraftfull Masdevallia planta i full blom. I första anblicken liknade den M.porphyrea men blommorna var elegantare, smalare, och med vackrare färger i rött, vitt och orange. Hjärtat bultade fortfarande häftigt efter ansträngningen på den höga höjden, runt tretusen meter över havet. Men anblicken av den vackra orkidén ökade nog på pulsen den med. Jag plockade försiktigt bort en delning av plantan, noga med att lämna en rejäl klump för framtiden, vände helt sonika runt och kröp tillbaka samma väg som jag kommit. Nu gällde det att hitta Carl i den gröna röran, vilket låter mycket enklare än det kan vara i verkligheten när det handlar om de tropiska molnskogarna på Andernas sluttningar. När jag till sist hittade vår kära Pleurothalloidguru tog det inte många minuters noggrann undersökning innan han klurigt plirade över glasögonen mot mig och sade att jag hade hittat en ny Masdevallia. Stort jubel i busken! Det visade sig bli den första och enda plantan av Masdevallia dalstroemii som jag någonsin hittat trots flera återbesök till samma växtlokal och ivrigt sökande efter den gömda gläntan. Några halvbra diabilder är enda bevisen att den överhuvudtaget existerat.